Klas, 58, tog bältrosvaccin – hoppas minska risken för demens

För knappt en månad sen vaccinerade sig Klas Holmberg, 58, från Jönköping mot nervsjukdomen bältros. Det var efter att ha hört och läst om ny forskning som visar en koppling mellan bältrosvaccinet och en minskad risk för demens, som valet att vaccinera sig blev självklart för honom. Då båda föräldrarna blivit dementa har oron ökat för att själv drabbas.

När Klas bestämde sig för att vaccinera sig mot bältros var det inte bara risken att drabbas av nervsjukdomen som fanns i åtanke, utan snarare chansen för en minskad risk för demens.

– Jag har känt till vaccinet länge, men det var först när jag fick höra om att det kan minska risken för demens som jag faktiskt bestämde mig för att ta det, förklarar han.

– Jag hade kanske tagit det om vaccinet inte var så dyrt. Det kostar ändå 2 500 kronor per dos, förklarar han.

Han fortsätter berätta att han såklart tycker det är skönt att känna sig extra skyddad mot bältros men för Klas handlar inte frågan om detta, utan snarare om att inte bli som sina demenssjuka föräldrar.

– Numera är mamma och pappa i princip bara två skal, de ser ut som de gjorde, men de är ju liksom inte som de brukade vara. Det är riktigt obehagligt, säger han.

Klas säger att han har läst att personer som har tagit vaccinet tycks ha 20–30 procent lägre risk att drabbas av demens. Det är något som gör honom förhoppningsfull om att själv slippa insjukna i framtiden.

Vad säger forskningen?

Hugo Lövheim, professor och överläkare vid Umeå universitet, beskriver forskningen och resultaten hittills som ovanligt starka för att endast bygga på observationsstudier.

– Jämfört med många andra studier där man också bara har observationsdata, är bevisen ovanligt starka i detta fall för att bältrosvaccinet faktiskt skyddar mot demens, berättar han.

Samtidigt menar han dock att det fortfarande behövs mer randomiserade studier för att säkrare kunna fastställa sambandet mellan vaccinet och demens.

Han fortsätter även förklara att man måste ha i åtanke att studierna i sig inte visar med full säkerhet att vaccinet orsakar den minskade risken. Detta eftersom flera av studierna är observationsstudier, vilket enligt honom inte har samma vetenskaplig styrka jämfört med randomiserade studier. I observationsstudier följer eller jämför forskare olika grupper av människor utan att själva bestämma vilka. I en randomiserad studie fördelas deltagarna i stället slumpmässigt av forskarna till olika grupper, exempelvis en grupp som får vaccin och en som får placebo.

Lövheim berättar att det nu pågår randomiserade studier i både Danmark och Finland. Studierna omfattar ungefär 200 000 deltagare som lottas till att antingen få det riktiga vaccinet eller att få placebo. Därefter kommer man att följa deltagarna under flera års tid för att undersöka hur många som utvecklar demens. Dessa randomiserade studier kommer kunna ge ett säkrare svar på sambandet mellan bältrosvaccinet och demens.

– Det kommer att komma jättebra studier som kommer ha möjligheten att visa om det slutar som vi tror. Men de studierna har vi inte idag, berättar han.

Om man borde ta vaccinet eller inte idag av denna anledning är upp till den enskilde att bestämma, enligt honom.

– Vaccinet i sig är ett bra skydd mot bältros, och om det också minskar risken för demens får man se det som en riktig bonus, säger han.

Lövheim avslutar med att han också anser att bältrosvaccinet bör ingå i det nationella vaccinprogrammet. Han menar att vaccinet har flera hälsofördelar, samtidigt som den höga kostnaden kan göra att vissa äldre måste avstå från att vaccinera sig. Att vaccinet rekommenderas av Folkhälsomyndigheten, men samtidigt måste betalas av den enskilde, kan enligt honom skapa ett dubbelt budskap om hur viktigt vaccinet är. Han beskriver därför frågan som både en hälsofråga och rättvisefråga, eftersom alla äldre inte har samma möjlighet att betala för vaccinet.

Vaccinhuset Jönköping märker ökat intresse för bältrosvaccin

Anna Ericsson på Vaccinhuset i Jönköping upplever en ökad efterfrågan för bältrosvaccination.

– Det är svårt att säga exakt hur många fler vaccinationer vi gjort i år jämfört med tidigare år, men vi har definitivt märkt av en ökning. Det har dessutom varit brist på vaccinet tidigare i år, både hos oss och i hela landet, så det tror jag definitivt kan hänga ihop med den nya forskningen, säger hon.

Hon berättar även att kunder börjat fråga alltmer om kopplingen mellan vaccinet och demens. Hon brukar då vara försiktig med att garantera att vaccinet kommer med en minskad risk för demens, eftersom det än så länge bara är studier som pekar mot detta.

– Inget är egentligen helt bekräftat och det är upp till en själv att tolka och bedöma forskningen. Hur som helst är det ett bra vaccin som ger ett skydd på över 90% mot bältros, förklarar hon.

Hoppas att beslutet kommer göra skillnad

Trots en fortsatt oklarhet gällande vaccinets skydd mot demens är Klas Holmberg fortfarande nöjd med sitt beslut. Han påpekar att han är mer rädd för att drabbas av demens än bältros och att han nu efter vaccinationen förhoppningsvis slipper bli dement som sina föräldrar.

– Man vill väl intala sig själv att man är mer trygg nu efter vaccinationen. Jag har gjort vad jag kunnat, avslutar han.

Text: Mille Juneström